Anders Frykholm berättar här nedan om en gren av vår släkt som hamnade i guldgrävarnas Klondike. Läs hans berättelse.
Guld och gröna skogar?
Släkten Frykholm från Frykerud har många namnkunniga medlemmar och intressanta människoöden. En gren som har fascinerat mig sedan barndomen är ”Bredenbergarna” från Sundsvall. Informationssamhället ger numera goda möjligheter att eftersöka släktingar varför jag utan större problem lyckats bena ut den Frykholmska-Bredenbergska grenen relativt väl. Det återstår dock en del arbete varför jag inte kommer att skriva något om nu levande personer.
Så för att börja från början (i alla fall där Frykholmska släkten kommer in i bilden).
Hulda Elisabeth Frykholm (33b2) gifte sig 1866 med sjökaptenen Gustaf Christopher Bredenberg i Sundsvall.
Gustaf Christophers far, Christoffer Bredenberg, föddes 1792 i Hangö i Finland. Han tjänade som magasinskommissarie vid fältproviantmagasinet i Sveaborgs fästning, tills denna föll i ryssarnas händer vid amiral Cronstedts kapitulation 1808. (Årtalen måste nog kontrolleras, det verkar osannolikt att han varit magasinskommisarie vid 16 års ålder). Militärkarriären förde Christopher Bredenberg till bland annat Hamburg, där han gifte sig med Henrietta Christiana Bühring. Fadern flyttade tillbaka till Sundsvall, där han startade snus- och kardusfabrik. Christoffer och Henrietta fick fem söner.
Sönerna Bredenberg i Sundsvall arbetade bland annat med skeppsmäkleri och sjöfart samt hade dessutom på gång tillverkning av kullager före det att SKF bildades. ”Många tror att det var AB Svenska Kullagerfabriken, SKF, och dess direktör S Wingqvist som uppfann det berömda kullagret och började tillverkningen 1907. Men redan 4 februari 1890 fick skeppshandlare E Bredenberg i Sundsvall ett patent registrerat i Sverige på en ”hjulbössa att användas för att upphäva den avsevärda friktion som vanliga hjulbössor äga”. En hjulbössa är en hjulaxel. Själva kullageridén är dock äldre än så. I början av 1800-talet provades den i Tyskland”.
(Läs mer på Sundsvalls Tidning)
Hulda och Christopher Bredenberg
Hulda och Christopher fick 10 barn, men denna historia fokuserar på Edward Theodor 1877-1954. De flesta barnen växte upp i England under den tid familjen bodde i London. Familjen återfinns i bl a i folkräkningen 1881 boendes i Leyton i norra London. Hulda gick bort 1899 och Christopher flyttade 1900 tillbaks till Sundsvall och gick bort 1918.
”Sin ungdom ägnade åt sjömansyrket samt var befälhavare å åtskilliga fartyg, däribland å här i Sundsvall hemmahörande segelfartygen ”Mathilda” och ”Leonida”. I slutet av 1870-talet ägnade han sig åt skeppsmäkleriverksamhet och innehade i något över 20 år anställning å skeppsmäklerikontor i London, tills han år 1900 övertog sin äldre broder, konsul Emil Bredenbergs skeppsmäkleriaffär här hemma i fädernestaden, vilken affär han alltsedan drivit…” Utnämnd till rysk vice konsul 1902.
(Se även Sundsvallsminnen.se)
Edward T Bredenberg
Sonen Edward (33b23) arbetade först som sjöman. Redan som artonåring, 1889 finns han noterad som sjöman. 1897 deserterade han från sitt fartyg i Melbourne, Australien. Edward synes vid något tillfälle ha ha studerat till ingenjör. Under slutet av 1800-talet verkar han ha drabbats av ”guldfeber” för 1898 åker han till Dawson City i Yukon-territoriet i Kanada för att arbeta vid gruvindustrin. Edward gjorde fem egna inmutningar åren 1899-1908 men om dessa hade några större guldfyndigheter torde kräva fördjupad forskning
Strax efter sekelskiftet 1900 verkar det som om Edward träffade den brittiske guldmagnaten Arthur NC Treadgold (han hette faktiskt så), från London. 1908 var Edward i Dawson City tillsammans med Treadgold. 1909 gjorde de båda en ny resa till Dawson. Ett 20-tal år senare, 1927 närmare bestämt, är Edward platschef för Treadgolds ”The Yukon Consolidated Gold Company, Ltd i Dawson City.
1902 gifte sig Edward med Diana Morgan från London. De fick fyra barn, de tre äldsta födda i Dawson City och var sålunda kanadensiska medborgare;
- Edith, f 1903, (33b231)
- Thorwald, f 1905, (33b232)
- Antonio, f 1907 (ev 1906) (33b233) och
- Christopher, f 1909 (33b234).
1911 bor familjen i alla fall i Acton i västra London. Det kan inte ha varit allt för fattigt då huset har 8 rum och Edward har både barnflicka och kokerska anställda.
Edward verkar ha pendlat mellan London och Dawson, ett 10-tal resor finns noterade, men inte alla. T.ex. har jag inte funnit några resor med fru och barn. Han måste ha råkat ut för en allvarlig olycka för hans vänstra ben amputerades nedanför knät någon gång före 1925.
Antonio och Christopher Bredenberg
De två yngsta syskonen Bredenberg verkar ha varit de mest äventyrslystna.
Antonio gick i sin fars fotspår och drog till Dawson så fort han kunde. Redan som 16-/17-åring (1923) är Antonio på plats i Dawson, exakt vad han arbetar med finns det f.n. inga uppgifter om. Han gjorde tre inmutningar under åren 1922(sic)-1935 för att leta guld. Exakta årtalet 1922 verkar lite mystiskt men någon kan ju ha gjort inmutningar i hans namn, fadern eller faderns kusin Gustaf t.ex. (se nedan). Mellan varven gjorde han också tjänst som sjöman, främst på Nordamerikanska västkusten. Han hoppade av sitt fartyg 3 mars 1931 i Vancouver och begav sig till Dawson City. Förvånansvärt är att kanadensiska myndigheter hade koll på honom och denna försyndelse finns noterad hos gränspolisen.
Sista spåret efter Antonio (eller Anthony som han troligtvis kallade sig) slutar 1935, fast brodern Christopher hänvisar till honom vid en gränspassage 1939. Noteringen i släktboken att han arbetar som tidningsman i Vancouver finns det inga uppgifter om så detta måste undersökas vidare.
Christopher följde efter sin bror 1935. Varför han reste tillbaka till Dawson kan man ju fråga sig, guldruschen hade varit slut sedan länge. Nåväl, på plats i Dawson fick han arbete som ”Dredge-man”, d.v.s. arbete på ett mudderverk som användes för att bryta sten-/jordmassor under vattenytan i vattendragen i nordvästra Nordamerika. Christopher råkade också ut för någon olycka och fick sin vänstra arm amputerad. Efter en tid i Dawson arbetade Christopher som tidtagare i Vancouver-trakten för att avsluta sin karriär som kamrer. Det finns dock inga uppgifter om vilka företag han arbetade för. Christopher var gift med Margaret Jean Gray (Jeanne i släktboken). Deras båda döttrar lever i Vancouver-området.

Dredge Number 4 (mudderverk) i Klondike. Källa: Dawsonmuseum.ca
Flera Bredenberg i Klondike
Till saken hör att Edwards kusin, Gustaf Bredenberg, arbetade som platschef för gruvbolaget ”The Northwest Corporation” i Dawson City. Detta bolag ägdes/kontrollerades sannolikt också av samme Arthur NC Treadgold från London enligt ovan. Gustaf gifte sig 1915 med sjuksköterskan, tillika chef för sjukstugan, i Dawson City, Ida Mary (Mae?) Burkholden. Runt 1920 verkar de ha flyttat till Windsor i Ontario, Kanada. Ida sägs ha blivit över 100 år gammal, det finns en notering att hon 1976 levde i Florida, 103 år gammal.

Ida Mary (Mae?) Burkholden. Sjuksköterska i Dawson City. Gift 1915 med Gus Bredenberg. Källa: Dawsonmuseum.ca
Edith och Thorwald Bredenberg
Edith gifte sig med Gordon D Mason och fick två döttrar. De bodde under många år i Staines i sydvästra London.
Thorvald (Edward Thorvald Fred ”Thore”) gjorde en vända till Dawson runt 1930. Han hade lyckats intressera den amerikanska gränspolisen på grund av att han reste med två olika identitetskort. 1936 bodde han hos sina föräldrar i Staines, London och senare i Charing, Kent. Thorwald gifte sig sent i livet, 1960 äktade han Helena Nora Tappenden. De bodde sedan i Chatham, Kent, fram till han dog 1975. Vad han var sysselsatt med eller om han hade några barn från ett tidigare äktenskap hittar jag inga uppgifter om, tyvärr.
Hans farbror, som också hette (Knut) Thorvald, var i alla fall sjökapten även om också han verkar ha varit guldgrävare under en tid. I folkräkningen 1911 har han angivit ”guldgrävare” som yrke. 1926 emigrerar Thorvald och hans fru Laura till Kanada, för att ett år senare, 1927, vara tillbaks i Storbritannien.

Knut Thorvald Bredenbergs id-kort, troligtvis från VK 1. Notera att han är ”Master”, d.v.s. civil sjökapten i RNR, Royal Navy Reserve.
Fortsättning?
Ja, historien om ”våra” Bredenbergare stannar inte där. Edwards brors, Lars Emil Christopher Bredenberg och svågers, Frederick Watkins, insatser under första världskriget bör redas ut. Båda fick medaljer för sina insatser, men det är en helt annan historia.
Anders Frykholm
(51524122)
PS. Informationen är hämtad ur öppna källor på Internet. Det finns alltid en risk att något inte stämmer till 100 %, men jag har försökt tolka informationen så gott jag kunnat. Verifiering av personer vid resor och annat kan i många fall göras då resenären nästan alltid uppgav någon nära anhörig på passagerarlistan. När denna information sedan stämmer med folkräknings-uppgifter bedömer jag att det är så rätt det kan bli.
Källor/Läsa vidare:
För att skriva denna artikel har jag använt mig av öppna källor:
- Ancestry
- findmypast.co.uk
- sundsvallsminnen
- st.nu
- yukongeneaology.com
- dawsonmuseum.ca/
- en.wikipedia.org/wiki/Dawson_City
- Parks Canada, http://www.pc.gc.ca/eng/lhn-nhs/yt/klondike/index.aspx