SLÄKTEN FRYKHOLM
1. ”En sägen förtäljer, att Nils Frykholms fader, bonden och kyrkovärden Olof Knutsson – modern Ingrid Nilsdotter – i Östra Glänne egde 2:ne söner, deraf den ena, hette Elov, kallade sig Fryksell, född 10/3 1684. Eloqu. Lektor i Carlstad och slutligen död såsom kyrkoherde i Wäsehärad år 1754, den andre kallade sig Frykholm och war klockaren Nils Frykholm, död 1742, – Catharina Olofsdotter, f. 1700, d. 1764, omgift med Häradsdomaren Johannes Eriksson i Östra Glänne, förekommer i Östra Glänne, Frykeruds socken, i den äldsta Kyrkoboken – 1725-29″.
Så inleder historielektorn i Karlstad doktor Johan Frykholm (tab. 12.) en av honom på 1850-talet påbörjad ”stamtafla” över Frykholmska släkten. Enligt denna skulle sålunda den förste, som burit namnet Frykholm, Nils Olofsson, född 1686, död 1742 som klockare i Frykerud, ha varit yngre broder till Elof Olofsson, som under sin studietid till präst tog namnet Fryksell (i nästa släktled ändrat till Fryxell) och blev stamfader för den namnkunniga Fryxellska släkten. Som släktöversikten visar skulle sålunda Nils Frykholm genom Olof Knutsson (1650-1727), Knut Elovsson(1620-90), Elof Knutsson (1570-1640), Knut Persson (omkr. 1580) och Per Birgersson (omkr. 1560), samtliga bönder i Östra Glänne, leda sin härstamning upp till den förste kände bonden därstädes Birger, som ”ännu” 1548 ägde gården Östra Glänne.
Denna tradition har levat genom tiderna och omfattats som en trosartikel inom Värmland, i synnerhet i Frykeruds socken. Så sent som 1924 fastslår en gårds- och släktforskare, somskriver under signaturen Fryksdalspojken, i en mycket intressant utredning över släkten från Östra Glänne, intagen i Nya Wermlandstidningen den 13 maj s. å., denna släktledning som emotsagd. Lektor Frykholms med vetenskaplig vederhäftighet gjorda forskningar i församlingsböcker m.m. har ock för sockenborna utgjort en borgen för sanningsenligheten av härstamningen. Själv har han dock, som den borne historieforskaren, försigtigtvis betecknat densamma som sannolik eller som han skriver ”en sägen”. (Vid ett samtal i detta ämne, som underteckn. Nils Frykholm år 1930 hade med framlidne generaldirektören, fil. Dr. Karl Axel Fryxell, betecknade denne härstamningsuppgiften som ”bra nog sannolik”.)
Om dessa våra äldsta kända förfäder några ord, hämtade ur de sparsamma källorna. BIRGERlevde omkring år 1540, ägde 1548 gården Östra Glänne, som omkring 1570 delades mellan hans tre söner Olof, Magnus och PER, vilken sistn. Levde omkring år 1560 och då var skriven för äldsta delen av fädernegården. Hans son KNUT PERSSON nämndes år 1580 och blev över 100 år gammal. Härefter förekommer säkrare data: sonen ELOF KNUTSSON, född 1570, var nämndeman och dog 1640. ”Eluff i Glänne” kallas han i jordeboken och var en av kyrkans sexmän, då Älvsborgs lösen skulle indrivas 1613. KNUT ELOFSSON var född 1620, blev 1653 nämndeman och 1672 riksdagsman och som sådan jämte övriga riksdagens ledamöter 1682 ”en av Karl XII:s faddrar”. Dog 1690. Hans son OLOF KNUTSSON föddes 1650, blev kyrkovärd i Frykerud 1680 och dog där 1727. Han var gift med Ingrid Nilsdotter från Gassebol, död 1727, och hade med henne 6döttrar, av vilka flera blevo gifta i Glänne, samt 3 söner:
ELOF, f. 1684, d. 1754, antog namnet FRYKSELL, fil. Mag. I Uppsala 1710, prästvigd 1712, krykoherde i Väse 1721, kontraktsprost, riksdagsman 1738.
NILS, f. 1686, d. 1742, antog namnet FRYKHOLM, lantbrukare, klockare i Frykerud.
JONAS, f. 1688, d. 1745. Barnlös
2. Emellertid ha de senaste årens forskningar i församlingsböcker, rättsprotokoll m.m., berömvärt bedrivna av bl. a. Folkskolläraren i Frykerud E. Hedell (tab 20) givit vid handen, att broderskapet mellan Elof och Nils Olofsson kan vara diskutabelt. Enligt hans forskningar skulle den förste Frykholm haft en annan släktledning, som har upptagits som alternativ. Det förhållandet att denne Nils Frykholm liksom den i tab. 1. Anförde är född i Östra Glänne och benämnes klockare i Frykerud samt död 1742 har varit orsaken till förväxlingen, om det nu är en sådan. Skulle emellertid, som vi här alternativt framfört, Nils Frykholm tillhört en annan bondestam i Östra Glänne, utesluter detta dock ej hans (t. O. M. Direkta) härstamning från den i tab. 1 angivna stamfadern Birger. Att märka är att denne hade förutom Per tvenne söner Olof och Magnus och att Birgers gård i Glänne omkring 1570 delades mellan dessa tre bröder.
Att hålla isär släktena inom Glänne har visat sig ogörligt; det ligger nära till hands att antaga mer eller mindre nära släktskap mellan byamännen. I de tunna aktstyckena saknas säkra hållpunkter för något så när exakta påståenden. Så anför E. Hedell i ett brev: ”Ett protokoll från vårtinget 1740 med Kils häradsrätt anger, att Kirstin Mattsdotter testamenterat större delen av sin egendom till sin son, Nils Frykholm. Kirstin Mattsdotter hade varit gift med Olof Svensson i Glänne och samtidigt var den förste Fryksells fader (enligt den förra versionen), Olof Knutsson, gift med Ingrid Nilsdotter i Gassebol. Mankan ju tänka sig, att Kirstin i sitt testamente velat vara högtidlig och kalla Nils Frykholm för sin son istället för måg, men detta är väl föga troligt, då hon på samma gång talar om sin måg, soldaten Glännfelt”. Detta talar ju för, att Nils’ far skulle vara OLOF SVENSSON i Glänne. Men i ett annat protokoll från 1743 (året efter Nils Frykholms död) års höstting med Kils härad rörande en arvstvist står, att Kirstin Mattsdotters förste son var en Jon Olofsson, gift i Kil, samt hennes andre son var Nils Frykholm (observera här släktnamnen). Nu förefaller det egendomligt, att Frykeruds kyrkobok uppger, att Kirstin Mattsdotters och Olof Svenssons son Jon var född först år 1703, då det däremot i samma sammanhang står att (andre sonen!) ”Olofs i Östra Glänne barn Nills” var född 26 november 1693. Kan möjligen icke denne ”Olof i Östra Glänne”, som här nämnes utan efternamn, vara den förnämligaste bonden därstädes, sålunda Olof Knutsson (1650-1727), g. M. Ingrid Nilsdotter, och sonen Nils (Elofs broder) vara Kirstin Mattsdotters måg?, samt det uppgivna ”födelseåret” 1693 avse ”bevistat husförhör förstagången”, vilket för många andrasynes vara det enda årtal, som antecknats i kyrkoboken? Och är det otroligt, att, när det i Frykeruds husförhörslängd för 1741-46 står angivet under ”Nils Frykholm och hans hustru, moder Kirstin Mattsdotter”, detta tillägg avser hustruns mor?
Tillfredsställande svar på dessa frågor synes icke urkunderna kunna lämna. Traditionen har inför den nutida historiska forskningen visat sig i de flesta fall vara riktig eller åtminstone innehålla en kärna av sanning. I föreliggande fall angiver denna årtalet 1692 som det, då släktnamnet Fryksell upptogs (antagligen vid Elof Knutssons inskrivning i Karlstads trivialskola), och att ”samtidigt” (troligen vid husförhöret 1693) den i Frykerud kvarstannande brodern Nils tillades släktnamnet Frykholm. N.F.